Detta är en rapport från en mycket trött och sliten tjej. Det är med gott samvete jag ligger i min säng och slöglor på 2½ men. Vi börjar från gårdagen. Camilla var med all rätt förbannad och behövde kaos! Så vi styrde kaos. Meningen var från början att vi skulle äta på Völleriet men de hade stängt så då fick det bli kokt korv och en massa vin i allrummet över en massa skitsnack och flummande. Sånt man behöver för att få ur sig all skit man samlar på sig. Jag skulle vilja kalla det för en kroppslig rensning men jag tror inte det skulle godkännas ur hälsosynpunkt. Men i min värld... Två flaskor vin och en liten skumpaflaska fick vi i oss innan vi till slut hade skrattat oss fördärvade över våra fuldanser och stolsslängande. Då gick vi och lade oss. Upp idag och åt en frukost bestående av rostade mackor och bananyogurt, som alltid. Drog och hämtade turskidor på jobbet och började vår färd upp mot Bruksvallarnas toppstuga Knallen



Där väntade våfflor med sylt och grädde. Vi anade nog dock inte att det skulle bli en sådan strapats som det blev. 6 km kändes väl inte så jobbigt tyckte vi innan. Sista kilometern var man bra svettig vill jag lova och det bara fortsatte att vara uppförsbacke. Jag fick rätt ont i min vänstra fot av att staka mig upp med skidorna i V-form så jag gick med skidorna i handen sista kilometern för att få ha foten rakt. Gjorde illa foten för ett par år sedan och det känns av ibland. Men jag var inte bitter! Fram kom vi i alla fall. In för att handla våfflor men då kom vi på att de inte tog kort men det gick att lösa. Vi fick betala nere på Skoteruthyrningen istället. Det var en sjukt god våffla och vi började ojja oss över nedfärden. Utförsåkning med turskidor kan ju bara sluta illa, eller? Det gick som ett spjut nerför och det vara bara att hålla balansen och ploga lite om det gick ibland så man inte skulle störta ut i skog och mark när det svängde. Gick kanonbra, ramlade två gånger. Den ena gången skulle vi ut i spåret efter lite offpiståkning och då sladdade man till en rätt skön vurpa. Ner kom vi och med stora flin i fejset.



Summan av kardemumman är en helt jävla tokigt underbar dag!